Vitputas kyrka, tornet är brunt och har ett högt svart tak. Gravstenar och träd.

Viby kyrka

Kyrka

Viby är en medeltida socken som är rik på fornlämningar. Den medeltida kyrkan uppfördes troligen på 1100-talet. Enligt uppgifter lär kyrkan ha bränts av danskarna 1567-68, under det nordiska sjuårskriget. Vilken omfattning kyrkan i så fall skadades är inte känt.

År 1567 byggdes en klockstapel på kyrkogården och 1730 flyttades klockorna in i kyrkan. När kyrkan byggdes om 1776 revs större delen av byggnaden och den fick de dimensioner den har idag. Kyrkan har ett brett långhus med rakslutet kor. Korets nord- och sydvägg är vinklade och ger ett konkavt intryck. Vid ombyggnationen fick det medeltida tornet står kvar och troligen är även tornets norra tillbyggnad kvar från den gamla kyrkan. Delar av den gamla sakristian ingår i norra långhusväggens västra del.

Koret domineras av den stora altartavlan som målades av den tidens mest anlitade kyrkomålare, Pehr Hörberg, 1796 och föreställer Kristi död. Dopfunten av kalksten är troligen tillverkad i Michael Hackes verkstad 1659. Detta var en av två verkstäder i västra Östergötland som tillverkade denna typ av dopfunt. Den andra verkstaden fanns i Vadstena och leddes av Johan Andersson Silfverling.

På kyrkogården står tre runstenar. En av dessa påträffades vid restaureringen 1962 och är daterad till slutet av 900-talet. Den har inskriptionen: Hök reste denna sten efter den duktige unge mannen och gjorde detta kummel efter sin son, den allgode drängen. Han heter Gemar. En annan sten av röd granit har tidigare använts som tröskel i kyrkans materialbod och har inskriptionen: Toste reste stenen efter Östen, sin måg. Den tredje stenen är en ornamentalt ristad sten utan runor. Den hittades 1911 i den gamla skolans trädgård, där skolbarnen under lärarens ledning odlade upp ett trädgårdsland. Följande sommar restes den på kyrkogården.

Kyrka nås från den gamla riksvägen som går mellan Mantorp och Linköping.