English
Gammal stenbro, vatten och grönska.

Öjebro

Kulturhistoria

Öjebro är en kvarnby belägen på båda sidor av Svartån, där vägen mellan Linköping och Skänninge går över ån.

Byns historia sträcker sig minst till 1200-talet då Skänninge spetälskesjukhus uppbar skatt från en kvarn man ägde i byn. 1760 skrevs följande: Vid denna ström äro i soknen Herrberga 8 frälse- och 7 kronomjöl-kvarnar inrättade samt en såg och en kniphammare.

Under åren har det funnits ett flertal verksamheter i byn som benstamp, spinnerier, färgerier, smeder, snickerier, skräddare, vadmalsstamp, skomakare och sadelmakare m.fl. Vid 1800 talets slut bodde det omkring 450 personer i byn och detta krävde att det fanns ett flertal handelsbodar, men även också inte så nödvändiga, som t.ex. ölstugor och illegal brännvinsförsäljning.

Elkraften kom tidigt till byn, redan 1885 fick klockfodralsfabriken i Pilkvarn bågljuslampor och senare även några av de intilliggande verksamheterna. 1902-03 byggdes kraftstationen i Knutsbro och 1910-11 stationen i Öjebro och därmed var strömfårorna tömda på fritt forsande vatten och de två sista kvarnarna samt Backesågen förlorade sin drivkraft. Sågen elektificierades och AB Knutsbro kraftstation byggde 1911 den elkvarn som var i drift fram till 1969, kvarnen är idag museum och har en utställning om byns historia.

Öjebro hembygdsförening har ansvaret att vårda de av Mjölby kommun ägda byggnaderna, hembygdsgården Märtastugan, Gropestallet, Brygghuset, Sågen, Nötaren, Elkvarnen och Brandstationen samt ängen Pinalyckan.

I brandstationen finns den bil som inköptes 1931 av Herrbega Frivilliga Brandkår som lastbil och ombyggdes till brandbil av orten hantverkare. Bilen är idag iordnindställd, besiktad och körklar efter att stått still i över 50 år.

Missa inte Öjebrodagen i augusti då alla museigårdarna är öppna och massor med evenemang i hela byn.

Öjebro stenvalvsbro

Denna bro är väl det första som de flesta tänker på när man nämner Öjebro. Oftast så ser man bara vägbanan på en bro, men här har man turen att kunna färdas parallellt med den gamla bron. Knappast några förändringar har gjorts sedan den byggdes 1797 och kan därför anses som unik i Sverige. År 1925 föreslogs en rivning men riksantikvarieämbetet varskoddes och efter en lång kamp avsattes nio år senare 15.000 kronor för att rusta upp den. I mitten på 1930-talet uppfördes en ny bro, som idag i sin tur har rivits och ersatts av ännu en ny bro som byggdes i slutet av 1980-talet.

Den gamla stenvalvsbron är 65 meter lång och har åtta spann med kraftiga pelarnosar mot strömriktningen. När den byggdes blev den mycket kraftfullare än sin föregångar som var gjord i trä och brann ned på 1790-talet. Bron ritades av kommissionslantmätaren Adam Wadman och han passade också på att hedra konung Gustav IV Adolf i en av granitståndarna. År 1958 blev bron helt avstängd för all motortrafik.