Svaneholms borgruin

Fornlämning

På en udde i Kilarpesjön i Västra Hargs skogar ligger en medeltida borgruin. På medeltiden var platsen där den låg på en holme omgiven av vatten och sankmarker. Borgen var en del i kampen om makten i Sverige på 1360-talet.

Mitten av 1300-talet var en orolig tid. Kung Magnus Erikssons makt ifrågasattes av såväl stormän som hans egna familjemedlemmar. Kungen lät vid den här tiden uppföra det starka fästet Svaneholm vid Kilarpesjön. Detta vet vi från ett brev skrivet av kung Magnus son och medregent, kung Håkan Magnusson, där han befriar Vreta klosters landbor från dagsverken på Svaneholm.

De svenska stormännen vände sig år 1363 till Albrekt den store av Mecklenburg och erbjöd den svenska kronan till hans son Albrekt. När denne året därpå valdes till kung intogs borgen av Albrekts tyska soldater. Det är troligen efter den händelsen som borgen också kallas Garpe slott. Garpe var en vanlig benämning på tyskar under medeltiden. Borgen tycks härefter inte ha haft någon funktion utan fick stå och förfalla.

Idag består borgruinen av rester av ett kärntorn med omgivande murar samt vallgrav och vallar. Det runda tornet är byggt av gråsten och längst ner är väggarna upp till fem meter tjocka. Tornet är idag cirka tio meter högt. Hur högt det en gång varit vet vi inte, men säkerligen fler våningar än de vi ser idag. Tornets övre delar, liksom tornmurens yttre skal, har rasat och bildar en brant kulle med tornet i centrum.

Skylt mot Svaneholms borgruin finns längs länsväg 596 mellan Västra Harg och Spellinge herrgård. Sväng av och följ grusvägen i cirka 850 meter till besöksparkeringen. Från parkeringen till borgen är det cirka 600 meter.

Var uppmärksam på att grusvägen har en vägbom som hålls låst under vintersäsongen. Bommen öppnas åter på senvåren efter tjällossning. En mindre parkeringsficka finns intill bommen för en något längre promenad till borgruinen.